1 Till Betlehen nu vi skynda,
Till stalet, det låga, vi gå
Och se barnet underbara,
Som hvilar i krubban på strå.

2 Där ser jag, o hvilket under,
Det barnet, som oss blifvet födt,
Där den sonen oss är gifven,
Där ordet som kläddes i kött.

3 Ej guld, ej rökverk och myrra
Jag har att dig gifva, o nej.
Men ur väl det är, o Herre:
Af mig du begär det ju ej!

4 Men ett jag vet du vill hafva,
Ett enda som fr¨jdar din själ,
Och det är mitt arma hjärta:
Den gåfvan behagar dig väl.

5 Så tag då, Herre, mitt hjärta,
Kom själf att där blifva och bo
Låt ock mig hos dig, o Jesus,
Få hvila beständigt i ro.